Artikeln publicerades 28 juni 2022

Råd vid värmeböljor

Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökad dödlighet. Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare.

Eftersom vi i Sverige inte är så vana vid höga temperaturer kan vi få negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre temperaturer än i till exempel Sydeuropa.

Tillhör du eller en anhörig riskgrupperna?

Extrem värme är farligt för alla, men vissa behöver ta hand om sig extra mycket under en värmebölja och det gäller framför allt:

  • Äldre. När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
    Kroniskt sjuka. Hälsoproblem såsom hjärt-kärl-sjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar risken.
  • Personer med funktionsnedsättning. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
  • Små barn och gravida kan vara särskilt känsliga när det blir varmt. Små barn har oftast inte utvecklat sin förmåga att svettas. Gravida har en viss risk att föda för tidigt.
  • Personer som tar viss medicin. Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.

Hur påverkas kroppen av värme?

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera ökad svettning blir blodet mer kon-centrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt. Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.

Ibland kan huvudvärk och illamående vara tecken på början till värmeslag. Värmeslag kan vara livshotande. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C och andra symtom kan vara kräkningar, synstörningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Se till att snabbt komma till en sval plats, dricka och att svalka kroppen.Vid värmeutmattning och värmeslag ska inte feber-nedsättande tas, det kan förvärra tillståndet.

Värmevarningar från SMHI

SMHI utfärdar meddelande och varningar om höga temperaturer för att man lokalt ska kunna sätta in åtgärder i tid för sårbara grupper i samhället. SMHI skickar ut:

  • meddelande om höga temperaturer när dygnets högsta temperatur förväntas ligga mellan 26 och 30 °C under tre dagar i följd.
  • orange varning när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30 °C under fem dagar i följd och/eller när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 33 °C minst tre dagar i följd.
  • gul varning när dygnets högsta temperatur förvän-tas uppnå 30 °C eller mer under tre till fyra dagar i följd.

SMHI sprider meddelanden och varningar via smhi.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., appen SMHI Väder samt Sveriges Radio P1 och P4. Samma information finns även via krisinformation.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Råd från Folhälsomyndigheten - Gör så här vid en värmebölja.