Ny leverantör av trygghetslarm inom hemvården

Brukarna märker det också genom att Sensapps larmklockor ser moderna och fräsiga ut.

— En del brukare har sagt att det tycker att klockorna är så fina att det är synd att använda dem. Men här betona vi, för brukarens trygghet, vikten av att de verkligen bär klockan så som det är tänkt, tillägger Evalin.

Evalin och Nehat berättar också att det som är nytt är att kommunen äger alla loggar i systemet.

— Vi har full insikt i hur många som larmat och vad det är för typ av larm. Med den tidigare leverantören fick vi lägga mycket tid på ärenden för att få ut dess uppgifter. Det samma gäller kameratillsynen. Vi äger allt som loggas, vilket gör att hemvården har en helt annan helhetsbild, säger Evalin.

Och Nehat tillägger:

— Nu när vi äger loggarna går det mycket smidigare. Till exempel kan vi vid missförstånd direkt gå in och kolla vad som står i loggarna, vilket är resurseffektivt och tryggt för både brukare och personal. Tidigare kunde detta ta upp till två dagar att begära ut denna information.

Vad innebär förändringen för hemvårdens medarbetare?

— Det som är nytt är att alla medarbetare nu har en app i sin arbetsmobil där de tar emot och hanterar larmen från brukarna. Tidigare kom dessa som sms, berättar Nehat.

Med det nya systemet ska all personal som arbetar vara inloggad i appen och under ett arbetspass är det alltid två medarbetare som har huvudansvaret.

— Nu plingar ett larm till i appen och då kan den som har huvudansvaret se vem som larmar och var brukaren bor. Det fina med appen är att man kan se om det finns några kollegorna i närheten av den larmande brukaren. Ansvarig kan då, direkt från appen, kontakta kollegorna för att se om de har möjlighet att åka på larmet. Detta är väldigt smidigt och resurssparande för hemvården jämfört med tidigare då man fick ringa runt till varandra, säger Evalin.

Rekordsnabbt larmbyte

Under en kort och intensiv period i höstas genomfördes utbytet av trygghetslarm hemma hos brukarna runt om i kommunen. Det är Evalin, Nehat och Tina som haft huvudansvaret. Sedan har personal från respektive hemvårdsområde också hjälp till i samband med sina ordinarie besök hos brukarna.

— Vi börjad med hemvårdsområde Åsen och därefter följde Slätten. Sedan avslutade vi med hemvårdsområde Centrum som är här i tätorten Svalöv, berättar Evalin.

— Det gick så pass bra att det bara tog tre veckor, mot planerade fyra, för att byta ut alla larmen. Så vår plan höll väldigt bra, säger Nehat.

Evalin bekräftar också att det gick väldigt fort och smidigt:

— När vi körde på område Åsen lyckades vi installera 98 larm på fyra dagar, trots att det är längre körsträckor här jämfört med de andra hemvårdsområdena. Vi fasade också lite för bytet i Svalöv, då det är så många fler larm att installera. Men här tog det bara tre dagar.

Gick det bra att komma in till brukarna för att byta ut larmen?

— Det fungerade jättebra. Det har faktiskt inte varit några problem alls. Jag tror vi hade mycket igen genom att vi skickade ut ett informationsbrev i god tid om vad vi skulle göra, när vi planerade att göra det samt foto på oss som kommer och besöker brukarna, säger Evalin.

Putsa, packa och returnera

Leverantörsbytet innebär också en hel del efterarbete. I Evalins och Nehats förråd samsas just nu både gammal och ny utrustning, Då det gäller att hålla koll på alla ”pryttlarna”, som Evalin utrycker det.

— Ja, detta är ju inte det roligaste i vårt arbete, säger Evalin med ett skratt.

— Innan vi skickar iväg den tidigare leverantörens utrustning ska vi sortera upp alla delar var för sig. Rengöra alla larmstationer, sladdar, larmklockor och strömadaptrar. Vi börjar bli färdiga. Vi har bara tillsynskamerorna kvar att fixa sedan ska allt packas och returneras, berättar Nehat.

Både Nehat och Evalin instämmer med varandra att det är först när allt efterarbete är avklarat som de känner att införandeprojektet av det nya systemet är helt färdigt.

Nästa digitala steg inom hemvården

Redan nu blickar Evalin, Nehat och Tina framåt mot nästa steg i den digitala utvecklingen av hemvården.

— Vi håller på att undersöka möjligheten att även koppla upp våra medicinrobotar till det nya systemet och appen i medarbetarnas mobiler. Vi har lagt in en robot i en testmiljö i Sensapp-systemet för att se hur det fungerar innan vi tar något beslut, säger Evalin.

Ett annat projekt som gänget undersöker är GPS-larm. Funktionen finns med i den genomförda upphandlingen. Dock är det lite kringarbete innan det går att implementera. Ett GPS-larm riktar sig främst till de som lider av en demenssjukdom.

Kan ni kort beskriva GPS-larmet?

— Det man gör är att skapa ett virtuellt område hemma hos brukaren, som exempelvis kan inkludera bostaden och trädgården. Och så fort brukaren går utanför området går ett larm till hemvården som då kan följa brukaren live i appen och på så viss avhjälpa situationen innan det sker något allvarligt. Det går också att ringa och prata med brukaren via GPS-larmet, berättar Nehat.

Ett tillägg till detta som de också tittar på är dörrlarm, som också riktar sig till brukare med demens.

— Det är en trygghet om man misstänker att det finns en risk att brukaren ger sig ut på natten. Om dörren öppnas skickas ett larm till systemet, säger Evalin.

Men innan hemvården inför dessa nya funktioner är det viktigt att det finns tydliga rutiner och handlingsplaner så att personalen vet hur de på bästa sätt ska arbete och tillämpa hjälpmedlen. Det ska både förenkla och göra personalens arbete effektivt men det ska också öka tryggheten för den enskilde brukaren.

— Det är viktigt att hemvården, brukaren och dess anhöriga har en dialog om det innebär en begränsningsåtgärd för brukaren innan samtycke ges till önskad insats, berättar Evalin.