Svalövs kommun

Tidigare presenterade smultronställen

Testbild

Juli - Vulkanernas landskap vid Jällabjär

Under de geologiska tidperioderna Jura och Krita (mellan 200 miljoner – 66 miljoner år sedan) bildades Skånes 150–200 vulkaner av starka jordskorperörelser.

Jällabjär är den vackraste. På håll ses denna konformade vulkan resa sig 50 meter över omgivningen. Högst upp syns basaltlavan, en finkornig, svart bergart med basisk (högt PH) sammansättning. När den vittrar bildas en jord rik på näring. Då basalten stelnar spricker den upp i fem - sexkantiga pelare. Detta kan ses strax norr om Jällabjärs högsta punkt. Pelarna är dock inte helt tydliga då många stenar plockats ner för att bygga stenmurar i området. Titta gärna på basaltens färg och form i någon närliggande stenmur.

Bokskog växer över stora delar av berget. Tandroten med rosa blommor växer tätt på vulkanplatån. Den är inte så vanlig i trakten och gynnas av den näringsrika jorden. En annan raritet är den vita Lundbräsman. I blöta partier nedanför berget växer klibbal som ibland översvämmas. På flera platser har alarna socklar (uppsvällda i trädbasen) och är flerstammiga vilket tyder på tidigare skottskogsbruk.

Vulkanen omges av ett varierat beteslandskap som tidigare var öppna utmarker till byarna Kolema och Röstånga. Här gick djuren och betade under sommaren. I hela området finns spår från dessa tider med stengärden och röjningsrösen. I dagens betesmarker har olika lövträd, vildäpplen, buskar och enar vandrat in. Speciellt enen med sina olika former skapar ett landskap rikt på små rum. I det gamla bondesamhället var enen viktig till apoteket, till enbärsdricka, till rökning av kött och fisk och till virke. Idag används enbäret främst som krydda. Med luppen kan du upptäcka enbäret och engallmyggans barnkammare ”kikbäret” som är en utväxt på grenen och består av tre förstorade barr. Detta kalla för en gall.

Idag betar får och nötkreatur i området. Olika gräs dominerar i markskiktet. Ett speciellt är det styva gräset stagg som ogillas av betesdjuren. Den ingår i naturtypen stagghed som en prioriterad vegetationstyp i EU-nätverket Natura 2000. På den torra heden blommar stenmåran, blåsugan, blodroten, slåttergubbe och den lilla blåklockan som numera är Sveriges nationalblomma. I buskarna tjattrar törnsångaren tycker du det – tycker du det. Har du tur kan du se den vackra törnskatan

Jällabjär avsattes som naturreservat 1977. Sedan 2004 har också området ingått i EU:s Natura 2000 nätverk. I området finns märkta leder och på en del att dessa går Skåneleden ”Från ås till ås”. Nära den sydvästra parkeringen finns en rastplats med vindskydd och grillplats.

Andra vackra vulkanrester i närheten är Rallate i Söderåsens nationalpark, Juskushall norr om Riseberga och Natthall naturreservat vid Rönneå. Vill du vandra i en skog av höga enar så besök Anderstorps Eneskog, ett nytt naturreservat norr om Jällabjär.

Fler tips på geologiskt intressanta platser att besöka hittar du i den Geologiska guiden till Söderåsen Pdf, 8.2 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 8.2 MB).

Juni - Ängar och hagar

Lien och mulens marker är ett unikt levande kulturarv. Dessa artrika naturtyper har i alla tider inspirerat musiken, poesin och konsten.

Ängen och naturbetesmarken har varit basen för boskapsskötseln ända fram till skiftesreformerna i mitten av 1800-talet. Ängen producerade vinterfoder och naturbetet sommarfoder åt djuren. Växterna användes också till mat och mediciner till byns invånare.

Ängen är en naturlig gräsmark som brukas genom slåtter och naturbetet har betats lång tid tillbaka. Ingen plöjning och endast tillskott av näring från betande djur är orsaken till utvecklingen av den stora artrikedomen.

Bergart, jordart och vattentillgång är viktiga faktorer som bestämmer vilka arter som växer på ängen och i hagen. Skötseln med lie och mule har också betydelse. Brudbröd, mandelblom och jungfrulin trivs på torra och näringsrika marker medan smörboll och svinrot växer där det är fuktigt och näringsrikt. Stor blåklocka trivs på torra och kalkrika marker medan den lilla blåklockan växer på sandig och näringsfattig mark.

Innan slåttern myllrar det av insekter bland ängens alla blommor. De hjälper växterna med pollinering och fröspridning. I gengäld erbjuder växterna mat i form av nektar och frö.

Speciellt fjärilen hör ängen till. Här fladdrar slåttergräsfjäril, mindre guldvinge och ängsmetallvinge mellan blommorna.

I landskapet mellan skogen och plogen, risbygden, finns de flesta ängarna och hagarna. I och mellan dessa finns flera olika och gamla kulturspår som blomrika vägrenar, stenmurar, odlingsrösen, fägator, torpruiner, gamla träd och källor. Alla dessa ekosystem och livsmiljöer har en specifik sammansättning av arter med olika roller. På stenmuren möter du stenskvättan som sitter och vippar på stjärten och i buskbrynet hör du törnsångaren som frågar dig ”tycker du det, tycker du det?” och gulsparven som räknar till sju.

Välkommen ut att titta på blomsterprakt och lyssna på insektsurr i Liaängen, Orrödskärret, Grindhus, Lilla Klåveröd och Svenstorp- Bolshus fälad som är ängs- och hagmarker som skyddats som naturreservat.

Maj - Söderåsen

Sprickdalar med rasbranter och vida utsikter, sammanhängande bokskogar i olika ålder och porlande och rena bäckar är kännetecknande för Söderåsen.

Härlig är tiden nu när bokens löv ska spricka tillsammans med andra lövträd. I sprickdalarnas otillgängliga branter samsas boken med bergek, rönn och björk. I dalbottnen växer alen och asken på fuktig mark intill bäcken och på de gamla ängsmarkerna står avenbok, skogslönn och vildapel. Lind, fågelbär och skogsek är andra ädla lövträd.

Boken bildar olika naturtyper beroende på näringstillgång i marken. Uppe på platån växer en bokskog där det är lite näring och växterna är få. Enstaka vitsippor, ekorrbär och gräset kruståtel växer på fjolårets gulbruna lövmatta. I trädkronorna hörs ofta bofinken och grönsångaren sjunga ikapp. I sluttningarna ökar näringen och efter vitsipporna blommar gulplister och harsyra som är typväxter i denna bokskog. Nere i ravinen kan den svarta bergarten diabas bryta fram vilken gynnar sällsynta blommor som blåsippa och skogsbingel. Lövsångaren är en vanlig insektsätande tätting som anländer från sydligare breddgrader samtidigt som boken slår ut. I bokskogen finns myller av olika insekter i de gamla stående och liggande träden.

Passa på att uppleva de fantastiska dagar då bokens knoppar spirar och vecklar ut sina skira och limegröna blad. Att se ljusspelet mellan bladen på marken, att känna de mjuka boklöven i handen, att lyssna till bokbladens sus i trädkronorna eller att bara stanna upp och dofta in ger mersmak. Hitta din egen stig eller rum i bokskogens ljusgröna salar. Det finns många olika leder runt om på hela Söderåsen, allt från den lilla upptrampade stigen till den mer välkända Skåneleden.

Tänk på att det kan vara trångt i Söderåsens nationalpark och i Skäralid på helgerna. Välj då gärna att upptäcka något annat fint naturområde.

Tips och mer information finns på Destination Söderåsens hemsida Länk till annan webbplats. och på Turistinformationen i Röstånga.

April - Hallabäckens dalgång

Hallabäckens dalgång ligger på Söderåsens västra sluttning och passar utmärkt för ett vårbesök. Artrika lövskogar dominerar och utmed Hallabäckens slingrande lopp finns fuktängar som betas. Vandra på små stigar bland höga och låga, unga och gamla och liggande lågor och stående torrakor. Lär känna de ädla träden som alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär och lind. Andra lövträd och buskar som växer här är klibbal, vårtbjörk, sälg, vildapel, hassel och hägg. Lyssna och kika efter lövskogens fåglar. Vanliga är bofink, rödhake, nötväcka, trädkrypare, gärdsmyg, stenknäck, svart och vit flugsnappare, koltrast och taltrast. Den stora mängden död ved ger mat till olika hackspettar som mindre hackspett, större hackspett och gröngöling. Innan lövsprickningen blommar vårens växter. Först ut är blåsippan som följs av vitsippa, gulsippa, svalört, vårlök, vätteros, lungört, gullpudra, desmeknopp, tandrot, majsmörblomma, gulplister, harsyra och vårfryle. Ta en paus i vitsippebacken och njut av de vita blommorna!

Läs mer om Hallabäckens dalgång här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Publicerad: 2021-07-27

Sidansvarig: Niklas Fonskov

Svalövs kommun | 268 80 Svalöv | Besöksadress: Herrevadsgatan 10
Öppettider: Måndag-fredag kl. 8.00-16.30
Telefon: 0418-47 50 00 | Fax: 0418-47 50 26 | E-post: info@svalov.se

© 2016 Svalövs kommun