Ökad delaktighet vid ansökan om LSS-insats

Rätt till delaktighet

Att tillgodose den enskildes rätt till delaktighet finns inskrivet i LSS-lagen. Även barns rätt till delaktighet förtydligas genom att FN:s barnkonvention är lag i Sverige. Personer med en funktionsnedsättning kan ha svårare än andra att ta till sig information och framföra sina åsikter. Detta tillsammans med social sektors mål om brukarnöjdhet och ökad delaktighet är anledning till att myndighetsenheten arbetat aktivt med att utveckla sitt bemötande och kommunikationssätt.

— Först och främst har vi anpassat informationen som skickas hem vid en ansökan, så att den ansökande kan förbereda sig på ett bra sätt inför vårt första möte. De får en tydlig agenda om vad vi ska diskutera. De får också foto på handläggaren och möteslokalen. Agendan finns även i bildform och skickas till dem som behöver det, säger Maria Iham.

Maria berättar att när det kommer till barn är det i normala fall föräldrarna som ansöker om en insats för sitt barn. Men utgångspunkten i en utredning är alltid att barnet ska få förklara sina behov. Vad de tycker och vad de tänker. Sedan kompletteras detta med föräldrarnas bild av barnets behov.

— För att förtydliga detta får föräldrarna information från oss där vi berättar att fokus för mötet är att samtala med barnet så att vi får så bra information som möjligt till vår utredning. Om behovet finns erbjuder vi också separata samtal med föräldrarna, säger Maria.

En förälder berättade att det hemskickade bildstödet gjorde att barnet, som ofta brukar låsa sig i liknande situationer, var lätt att få med sig på mötet.

Samtalsmatta och pratkarta

För att underlätta för den enskilde att kunna framföra sina åsikter i samtalen har Maria och Rosie introducerat verktygen samtalsmatta och pratkarta.

— Samtalsmattan använder vi som stöd för att tydliggöra vilka behov som är av vikt för den enskilde individen. Det kan till exempel handla om ett behov av social tillvaro.

Maria berättar att samtalsmattan kan delas in i olika upplevelseskalor, till exempel från lätt till svår, och som används för att diskutera ett antal olika ämnen med den ansökande.

— Om ämnet är att umgås så pratar vi kring detta. Barnet eller den vuxne får en bild i taget som associerar till ämnet. Till exempel kan det stå att lyssna och då ska de placera bilden på skalan som går från lätt till svårt. Normalt handlar det om tio till femton frågor, men givetvis anpassar vi det efter individens förmåga.

När de diskuterat de olika ämnena berättar Maria att hon avslutningsvis tar ett foto på det sammanlagda resultatet, som de sedan har med som underlag i utredningen för den sökta insatsen.

När det gäller pratkarta använder Maria och Rosie det som ett extra kommunikationsstöd för att förstärka och underlätta samtalet.

— I ett ostrukturerat samtal kan det lätt hända att den enskilde blir passiv eller har svårt att ta in information. Med en pratkarta blir det väldigt strukturerat och konkret. Till exempel ser vi i våra barnutredningar att mer information kommer från barnen själva än vad det gjorde tidigare, vilket gör att underlagen för våra bedömningar blir mycket bättre, säger Maria.

Sedan Maria och Rosie införde det nya stödet och verktygen har de fått fin återkoppling, bland annat från en del föräldrar.

— En förälder berättade att det hemskickade bildstödet gjorde att barnet, som ofta brukar låsa sig i liknande situationer, var lätt att få med sig på mötet. Och väl på mötet upplevdes samtalsmattan nästan som en lek och barnet svarade både noga och entusiastiskt på frågorna. Och en annan förälder, vars vuxna barn har svårt att uttrycka sig, berättade att de börjat använda samtalsmattans skala hemma, säger Maria.

Fortsatt utveckling av konceptet

LSS-handläggarna har under nästan ett års tid arbetat med det nya materialet och under resans gång har de hela tiden utvecklat det. Själva bildstödet i informationen som skickas hem är ganska nytt så där testar de sig fortfarande fram över vad som fungerar bäst.

— Det handlar främst om vilka bilder vi ska ha med i materialet och vad som saknas och så. Vi har även kompletterat vår ansökningsblankett så att de ansökande kan kryssa i om man vill ha bildstöd. Sedan har vi också tankar på att biståndshandläggarna inom SoL-sidan, de som beviljar insatser inom äldreomsorgen, också skulle kunna använda konceptet som komplement, till exempel vid samtal med brukare med en demenssjukdom, säger Maria.