Svalöfs gymnasiums huvudbyggnad 100 år

I år fyller Svalöfs gymnasiums ståtliga huvudbyggnad hundra år. Tack vare ett brinnande engagemang för utbildning samt mod att tänka stort och annorlunda, blev Svalöfs lantmannaskola som skolan hette då, verklighet. Men vägen dit innefattade både 84 bidrag i en arkitekttävling, ett vinnande förslag som aldrig byggdes samt andelsförsäljning.

1899 startar man en lantbruksutbildning, en så kallad lantmannaskola, vid Fridhems folkhögskola i Svalöv. Undervisningen hålls i ett klassrum i Fridhems gamla huvudbyggnad. Under de första tio åren har man ungefär 15 elever per år på den enda kursen man håller, men efter 1911 blir tillströmningen mycket större och de närmast följande åren är man uppe i nästan 40 elever per år.

Samtidigt (1914) tar Gustaf Eliasson, en av skolans lärare, initiativ till en ny, längre kurs på skolan. Detta finns det dock inte utrymme till i de befintliga lokalerna. För att lantmannaskolan ska kunna växa behövs mer plats.
Fridhems styrelse ger nu Gustaf Eliasson i uppdrag att samla in pengar till uppförandet av en ny skolbyggnad för lantmannaskolan. En ekonomisk förening startas, och Eliasson far under ett par år kors och tvärs genom Skåne för att förmå folk att teckna andelar à 100 kr i föreningen. Tillsammans med bidrag från olika företag och organisationer kommer man slutligen upp i en summa på 210 000 kr.

Arkitekttävling utlyses
För att avgöra hur det nya huset ska se ut bestämmer styrelsen att utlysa en pristävling, där arkitekter från hela Sverige ombeds lämna in bidrag och ritningar. Arkitekterna tävlar om en prissumma på 1000 kr, och en chans att deras förslag blir utvalt för att byggas. Tävlingen blir en stor succé, hela 84 bidrag kommer in.

En jury på tre personer granskar bidragen och utser arkitekt Bengt Svensson från Göteborg till vinnare. Skolstyrelsen menar dock att det skulle medföra ”vissa olägenheter” att genomföra det vinnande bidraget. Istället väljer man att låta uppföra det bidrag som kommit på andra plats i tävlingen, ritat av Leon Nilsson från Lund.

På grund av världskriget blir man tvungna att skjuta upp byggstarten, men 1919 kommer man äntligen igång. Först beräknar man vara klara 1920, men en byggstrejk skapar ytterligare förseningar och huset står färdigt först 1921. Den 20 augusti 1921 äger den högtidliga invigningen rum. Bland gästerna hittar man jordbruksminister Nils Hansson och landshövding Robert de la Gardie.

Internat på översta våningen
Äntligen hade lantmannaskolan egna lokaler! Många tyckte nog att byggnaden var i pampigaste laget. Men den fyllde behoven gav utrymme för skolan att växa och utvecklas. På bottenvåningen fanns två stora skolsalar, samt bibliotek, läsrum och rektorsexpedition. På våningarna ovanför fanns internatrum med plats för 60 elever. I källaren fanns bland annat kemisal, badrum och bastu.

Allt detta hade dock sitt pris. Slutnotan på bygget uppgick till 502 000 kr, långt mer än man samlat in. Mellanskillnaden fick lösas med lån. Årtiondena efter husets färdigställande drogs därför skolan med stora ekonomiska bekymmer på grund av de höga ränteutgifterna.

Med facit i hand kan vi nog konstatera att de extra kostnaderna betalade sig i längden. 100 år senare står byggnaden fortfarande stabilt i den skånska myllan.