Sanering södra området

Nu går BT Kemi-skandalen äntligen mot sitt slut. Den 12 maj 2020 beslutade Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling att ta nästa steg i saneringsarbetet på det södra området i Teckomatorp.

Sanering södra området

I huvudstudien från 2004 identifierades två platser på södra området som förorenade, men utbredningen var oklar. Därmed uppstod misstanken om att det kunde finnas föroreningar på fler ställen inom det södra området. I bidraget för huvudstudien fanns det dock inte utrymme för att undersöka detta närmare. I bidraget för att genomföra saneringen av det norra området fick man däremot utrymme för fördjupade undersökningar av södra området. Förberedelserna för undersökningarna pågick under första halvåret 2007 och i juni kunde man börja borra för att ta jordprov. En första sammanställning i slutet av augusti 2007 visade att föroreningar fanns i betydande omfattning på flera ställen, bland annat i en av lokalerna i den mekaniska verkstaden. Kompletterande undersökningar med bland annat grävda provgropar genomfördes också för att få en tydligare bild av spridningen.

Parallellt med saneringsarbetet på det norra området under 2008 genomfördes även provsanering av delar av det södra området. Det visade sig dock att situationen var värre än man hade befarat. En isolerad sanering av dessa delområden skulle inte vara möjlig och därför beslutade man att de uppgrävda massorna skulle återföras till schaktgroparna.

Saneringen av det södra området är mer komplicerad än saneringen av det norra, dels på grund av att det finns många gamla betongkonstruktioner i marken och dels på grund av de verksamheter som fanns inom området. För att underlätta ytterligare provtagning och så småningom även själva saneringsarbetet beslutades att de berörda verksamheterna skulle flyttas från området och byggnaderna rivas. Detta utfördes under åren 2011 till 2013.

I december 2016 godkändes den uppdaterade huvudstudie som tagits fram för det södra området. I denna identifierades ett par områden - främst platsen för de gamla betsvämmorna, en underjordisk kulvert och marken under ett par av fabriksbyggnaderna - med höga koncentrationer av föroreningar som härstammar från BT Kemi. Om dessa områden behandlades räknade man med att nå cirka 80 procents föroreningsreduktion, vilket skulle vara tillräckligt för att nå det uppsatta målet att skydda Braån.

I november 2017 meddelade Naturvårdsverket och länsstyrelsen sina bidragsbeslut för den stundande saneringen av det södra området då 172 miljoner kronor beviljades för åren 2018 till 2023. Av dessa var drygt 150 miljoner kronor öronmärkta för själva saneringsarbetet.

Under våren 2019 genomfördes upphandling av saneringsentreprenaden och i likhet med upphandlingen av efterbehandling av det norra området var det upp till anbudsgivarna att föreslå metod och teknik. För det södra området fanns möjlighet att lämna anbud för sanering genom schakt och deponi, schakt och behandling, termisk behandling in situ eller en kombination av dessa.

Efter genomförd upphandling stod det klart att det södra området skulle saneras genom termisk in situ i kombination med schakt och deponi. Den större delen av de förorenade massorna skulle värmebehandlas direkt på plats i marken och den termiska behandlingsanläggningen koncentrerades till det gamla betsvämmeområdet där föroreningarna fanns i högst halt, till störst djup. Schaktarbetet utfördes i de grundare och mindre förorenade delområdena. Att behandla den största delen av de förorenade massorna på plats nere i marken förväntades innebära mindre mängd trafik, buller och lukt än en traditionell schaktsanering. Detta förväntades i sin tur innebära mindre miljöpåverkan och färre störningar för Teckomatorpsborna.

Länsstyrelsen godkände anmälan om efterbehandling i början av juni 2020 och arbetet inleddes omgående.

Under perioden juni 2020 till april 2021 byggdes den specialdesignade termiska anläggningen och dess reningsanläggning på området. Parallellt med detta arbete schaktades utvalda delområden. Alla schaktningsarbeten var avslutade inför sommaren 2021.
Den termiska behandlingen inleddes i början av april 2021 och den planerade driftstiden var 210 dagar. Måltemperatur för behandlingen var 300 grader.

När projektet BT Kemi Efterbehandling och efterkontrollerna av miljön avslutas 2023 beräknas slutnotan för samtliga undersökningar, kontroller och efterbehandlingsåtgärder som utförts under åren hamna runt en halv miljard kronor. Av detta har BT Kemi, eller dess moderbolag, inte betalt ett enda öre.

Saneringsstart

Nu går BT Kemi-skandalen äntligen mot sitt slut. Den 12 maj 2020 beslutade Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling att ta nästa steg i saneringsarbetet på det södra området i Teckomatorp.

Projekteringsarbetet för att förbereda den kommande saneringen har pågått sedan i oktober. Entreprenör Geoserve, med kanadensiska partnern McMillan-McGee, har sedan dess bland annat specialdesignat en behandlingsanläggning utifrån föroreningssituationen och markförhållandena på området i Teckomatorp.

Under styrelsemötet som hölls den 12 maj beslutade Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling att ge grönt ljus för saneringen.

- Det känns verkligen bra att saneringen kan starta. Styrelsens förhoppning är att detta blir ett definitivt avslut på BT Kemi-skandalen. Det är också positivt att med den valda reningstekniken kommer miljöpåverkan i Teckomatorp att minimeras, säger ordförande Agneta Sörensson (M).

Det södra BT Kemi-området ska saneras med i huvudsak termisk in situ-teknik
Metoden innebär att värmerör borras ner i marken, att föroreningarna förångas och samlas in och att jorden på det sättet behandlas på plats utan att behöva grävas upp. Det är dock inte möjligt att genomföra en termisk in situ-behandling på hela området, ett par av delområdena kommer därför att schaktas och skickas till mottagningsanläggning.

Men vi är väldigt glada att vi kan sanera den största delen genom hållbar och innovativ teknik. Det är också det allra svårast förorenade området som behandlas genom termisk in situ, säger projektledare Helena Svensson.

Det är de mycket speciella förutsättningarna i Teckomatorp som är anledningen till kombinationslösningen. Föroreningarna här kräver mycket höga temperaturer, 300 grader, för att kunna ångas ur marken. Det ställer i sin tur väldigt höga krav på materialet i både behandlings- och reningsutrustning - och dessa material är betydligt dyrare än de som krävs vid en termisk sanering till 100 grader.

Vi tycker att vi har hittat en mycket bra lösning för Teckomatorp. Vi sanerar genom termisk in situ i det djupaste och mest förorenade området och schaktar i det mindre förorenade och mer lättgrävda området, säger Henrik Ekman, vd Geoserve.

Sanering genom kombinerad in situ och shackt
Att genomföra saneringen som en kombination mellan termisk in situ och schakt innebär fördelar för både Teckomatorpsborna och miljön då störningar i form av buller, transporter och lukt blir betydligt mindre än vid en traditionell schaktsanering.

Saneringsarbetet inleds innan sommaren och ska vara slutfört under vintern 2021. En mer detaljerad tidplan finns på sista sidan i denna folder. Det riktpris som styrelsen har godkänt är 143 miljoner kronor.

Vad är termisk in situ?

När behandlingsanläggningen på det före detta BT Kemi-området slås på kommer en temperatur på 300 grader att driva fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och andra gamla synder ur marken. De förångade föroreningarna samlas sedan upp med hjälp av ett system av vakuumrör och behandlas ovan jord.

Schamtisk bild för hur termiskt in situ-teknik fungerar.Förstora bilden

Tekniken bakom termisk in situ: 1) Spont som håller vatten ute. 2) Värmerör. 3) Behandlingsområde. 4) Vertikala extraktionsbrunnar. 5) Temperaturmätare. 6) Horisontella extraktionsbrunnar. 7) Isolerande skumbetonglager. MPE System: reningsanläggning för de förångade och uppsamlade föroreningarna.

Så här fungerar tekniken bakom termisk in situ
Saneringsmetoden termisk in situ innebär behandling direkt på plats genom nedborrade värmerör som hettar upp och förångar föroreningar i marken. Det finns många olika sätt att värma jorden på och vilken metod man väljer beror helt på vilka föroreningarna är. Det är nämligen dessa föroreningars kokpunkt som avgör vilken temperatur som krävs.

I Teckomatorps fall har mycket noggranna laboratorietester visat att fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler förångas vid temperaturer runt 300 grader.
Måltemperaturen för den termiska behandlingsanläggningen här blir därför just 300 grader. Vid uppvärmning till denna temperatur har tester visat att inte heller några andra typer av föroreningar, som dioxiner, bildas.
För att kunna värma jorden till 300 grader krävs avancerad teknik. Processen innebär konduktiv uppvärmning där ett växlande elektromagnetiskt fält passerar genom kopparslingor som placerats i rör av stål. Spänningen som uppstår hettar upp stålröret och sprider sedan värmen ut i den omgivande marken. En förutsättning är att jorden som ska saneras leder värme. Sämst förmåga att leda värmen har torr sand, som snarare fungerar isolerande. Bäst förutsättningar finns i täta lerjordar, så som i Teckomatorp.
En annan förutsättning för att nå 300 grader är att behandlingsområdet hålls torrt. Om det strömmar vatten genom området kommer all energi att gå åt till att förånga detta. I Teckomatorp kommer därför det mest förorenade området, där den termiska in situ-behandlingen ska ske, att byggas in i en enorm stållåda. Genom att montera så kallad spont i marken kan vattnet hållas utanför behandlingsområdet.
Anläggningen kommer också att täckas med ett isolerande lager av skumbetong för att förhindra värmeförlust.

När föroreningarna förångats dras de ur jorden genom vakuumextraktion för att renas ovan mark. I ett avancerat reningssystem behandlas denna föroreningsånga genom ett system av kondenseringstankar, skrubbers och filter med aktivt kol. När provtagning innan och efter filtersystemen visar att luft och vatten är rent kommer det att släppas ut.
Den vätska som kondenseras ur ångan och som innehåller de föroreningar som extraherats från marken stannar däremot i slutna tankar. Dessa, samt filtren med aktivt kol, kan sedan lämnas för destruktion.
Efter avslutad behandling kommer jorden att vara närmast steril. Tidigare projekt har dock visat att det mikrobiologiska livet i marken återhämtar sig.