Allmänna val

I Sverige hålls det allmänna val vart fjärde år och är det yttersta uttrycket för att vi lever i en demokrati. De allmänna valen hålls på nationell, regional och lokal nivå till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Vart femte år hålls val till europaparlamentet.

Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och valen ska vara fria, hemliga och direkta.

  • Allmän rösträtt - rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, dvs. ålder, medborgarskap och bostadsort.
  • Lika rösträtt - alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. en röst per person.
  • Fria val - ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
  • Hemliga val - väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat.
  • Direkta val - väljarna utser direkt de som sitter i t.ex. riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.

Val till riksdag, kommun- och regionfullmäktige

Val till riksdag, kommun- och regionfullmäktige infaller den andra söndagen i september vart fjärde år. Nästkommande val kommer äga rum i september år 2026.

Rösträtt vid riksdagsval

Du som senast på valdagen fyller 18 år, är svensk medborgare och bosatt i Sverige (eller någon gång har varit folkbokförd här) är röstberättigad vid allmänna val till riksdagen, kommun och landsting samt vid val till Europaparlamentet

Rösträtt vid kommun- och regionfullmäktige

Utöver vad som sagts om riksdagsval äger du rösträtt vid val till kommun- och regionfullmäktige, om du senast på valdagen är:

  • Medborgare i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater
  • Medborgare i Island eller Norge
  • Eller om du i andra fall är utlänning, men varit folkbokförd i Sverige under tre år i följd före valdagen.

Val till Europaparlamentet

Val till Europaparlamentet infaller vart femte år. Nästa val kommer att äga rum i juni 2024.

Olika sätt att rösta

Du kan rösta på tre olika sätt, vilka är: rösta i förtid, rösta på valdagen eller rösta med ombud.

Rösta i förtid

Du kan rösta i förtid i vilken röstningslokal som helst i hela landet om du inte kan rösta i din vallokal på valdagen. Det är kommunerna som bestämmer vilka lokaler som ska ha förtidsröstning.

För att förtidsrösta måste du ha med dig både id-handling och röstkort. Den som inte har någon id-handling kan låta någon annan person intyga väljarens identitet. Den person som intygar måste då visa en id-handling. Om du inte har ditt röstkort med dig, kan ett dubblettröstkort skrivas ut av röstmottagarna i de flesta röstningslokaler.

Förtidsröstningen får börja 18 dagar före valdagen och pågår fram till och med valdagen. I varje kommun ska det finnas minst en röstningslokal som har öppet även på valdagen. Varje dag som röstningen pågår ska minst en lokal i varje kommun vara öppen.

Om du röstar i förtid i en annan kommun kan du behöva ta med egna valsedlar.

Så här röstar du

1. Ta valkuvert och valsedlar
Vid röstningslokalen brukar det finnas bord där valsedlarna har lagts ut. Genom att ta valsedlar för flera partier kan du undvika att någon får reda på vad du tänker rösta på.

Vid ingången till röstningslokalen står oftast en röstmottagare som delar ut valkuvert och som hänvisar dig och övriga väljare till en ledig valskärm.

2. Gör i ordning rösten bakom en valskärm
Bakom valskärmen gör du i ordning din röst. Om det är flera val samtidigt ska endast en valsedel läggas i varje valkuvert. Det finns en penna bakom varje skärm som du kan använda om du vill personrösta, det vill säga sätta ett kryss i rutan för den kandidat på valsedeln som du helst vill ska bli vald för partiet.

3. Lämna rösten till röstmottagaren
Därefter går du till röstmottagarna och lämnar fram valkuvertet eller valkuverten. Då måste du kunna visa att du är du. Det gör du genom att:

  • visa en id-handling
  • vara känd av röstmottagaren
  • någon annan intygar din identitet. Den personen måste i så fall visa sin id-handling eller vara känd av röstmottagaren.

Du måste också lämna ditt röstkort. Röstmottagaren stoppar ned röstkortet och valkuvertet eller valkuverten i ett fönsterkuvert som klistras igen. Röstmottagaren antecknar i en väljarförteckning att du har lämnat en förtidsröst. Fönsterkuvertet läggs sedan ner i en uppsamlingslåda.

Rösten skickas till din vallokal

Fönsterkuvertet med din röst skickas sedan till vallokalen i det valdistrikt där du bor. När vallokalen har stängt på valdagen prickas du av i röstlängden och röstkortet skiljs från valkuvertet eller valkuverten och läggs ner i valurnan tillsammans med de andra väljarnas röster. Sedan öppnas alla valkuvert och valsedlarna räknas.

Rösta på valdagen

Som väljare är du knuten till ett geografiskt område som kallas valdistrikt. Det är din folkbokföringsadress som styr vilket valdistrikt du tillhör. I varje valdistrikt finns en vallokal. Det är i den vallokalen du kan rösta på valdagen och det är där du blir avprickad i röstlängden och din röst läggs i valurnan. Det är också där som rösten blir räknad på valkvällen.

Så här röstar du

1. Ta valkuvert och valsedlar
Vid ingången till vallokalen brukar det finnas bord där valsedlarna har lagts ut. Genom att ta valsedlar för flera partier kan du undvika att någon får reda på vad du tänker rösta på.
Vid ingången till vallokalen står oftast en röstmottagare som delar ut valkuvert och som hänvisar dig och övriga väljare till en ledig valskärm

2. Gör i ordning rösten bakom en valskärm
Bakom valskärmen gör du i ordning din röst. Om det är flera val samtidigt ska endast en valsedel läggas i varje valkuvert. Det finns en penna bakom varje valskärm som du kan använda om du vill personrösta, det vill säga sätta ett kryss i rutan framför den kandidat som du helst vill ska bli vald för partiet

3. Lämna rösten till röstmottagaren
Därefter går du fram till röstmottagarna och lämnar fram valkuvertet eller valkuverten. När du överlämnar rösten måste du kunna visa att du är du. Det gör du genom att:

  • visa en id-handling
  • du är känd av röstmottagaren
  • någon annan intygar din identitet. Den personen måste i så fall visa id-handling eller vara känd av röstmottagaren.

Samtidigt som röstmottagarna prickar av dig i röstlängden lägger de ner valkuverten i valurnorna. Det finns en valurna för varje val.

På kvällen räknas rösterna

På kvällen när röstmottagningen är avslutad öppnas varje valurna och alla röster räknas.

Rösta med bud - hjälp vid röstning

Du kan få hjälp att rösta i vallokalen om du behöver det. Du kan också utse ett bud som röstar i ditt ställe, om du inte kan ta dig till vallokalen alls.

Att rösta med bud betyder att någon annan än du själv transporterar rösten till vallokalen eller till en lokal för förtidsröstning.

Vissa personer får rösta med bud

Av följande anledningar kan du rösta med bud:sjukdom

  • ålder
  • funktionsnedsättning
  • intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt
  • den som bor eller vistas vid en lantbrevbärarlinje kan också budrösta med hjälp av lantbrevbäraren.

Bara vissa personer får vara bud

Budet ska vara minst 18 år gammalt. Följande personer kan vara bud:

  • din make, maka eller sambo
  • din, makens, makans eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon
  • de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger väljaren vård, eller de som annars brukar hjälpa dig i personliga angelägenheter
  • lantbrevbärare
  • anställda vid häkte eller kriminalvårdsanstalt
  • ambulerande röstmottagare utsedda av kommunens valnämnd.

Så här röstar du

1. Gör i ordning rösten i avskildhet
Du gör själv i ordning din röst genom att lägga en valsedel i ett valkuvert för varje val och stänger kuverten.

2. Vittne och bud intygar
Inför vittnet och budet lägger du ner valkuverten i ytterkuvertet för budröstning. Ytterkuvertet ska klistras igen. Du ska sedan underteckna med ditt namn på ytterkuvertet.

Vittnet och budet intygar på ytterkuvertet att allt gått rätt till och att det är du som har gjort i ordning din röst. Vittnet måste ha fyllt 18 år men behöver inte vara svensk medborgare.

3. Budet lämnar in rösten
Budet tar därefter ytterkuvertet och lämnar in det på något av följande ställen:

  • din vallokal på valdagen. Namnet på vallokalen står på ditt röstkort.
  • en lokal där man kan förtidsrösta.

Budet ska kunna visa en id-handling när hen lämnar in budrösten. Rösten tas om hand i din vallokal och räknas senare på kvällen.
Om budet lämnar in rösten i en lokal för förtidsröstning måste ditt röstkort också lämnas in. Rösten skickas vidare till din vallokal och tas om hand som övriga förtidsröster.

Ambulerande röstmottagare

Om du inte känner någon som kan vara bud åt dig, kan din kommun ordna med en ambulerande röstmottagare. Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats där du befinner dig för att ta emot din röst.

Din röst ska göras i ordning på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning.

Särskilt material behövs för att rösta med bud
Du behöver ett särskilt material för att rösta med bud. Det kan du beställa hos Valmyndigheten eller kommunen.

Valsedlar kan du eller den som hjälper dig hämta på alla ställen där man kan rösta eller beställa direkt från partierna.

Förtidsröstningen med bud får börja 24 dagar före valdagen.

Hjälp i lokalen

Du som inte själv kan göra i ordning din röst, det vill säga stoppa ner valsedeln i valkuvertet eller sätta kryss för en kandidat, kan be någon i lokalen om hjälp.

Du bestämmer vem som ska hjälpa dig
Du bestämmer själv vem som ska hjälpa dig. Du kan också be någon av röstmottagarna om hjälp. Röstmottagarna får inte berätta för någon vad du har röstat på.

Alla ställen för röstmottagning ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Om du ändå inte kan ta dig in i en lokal för röstmottagning, kan röstmottagarna hämta upp rösten utanför lokalen.